jojjao

Idag ska jag sitta inne, hemma hos mig. Bara vara och skita i allt utanför. Just så känner jag idag. Bara skita i allt utanför mina väggar. Men egentligen så skulle jag uppskatta om någon kär solstråle bara kom hit och kramade mig. Känner en sak, reagerar på ett annat. Därför måste jag förklara vad jag känner för annars fattar ingen vad det är jag sysslar med. Blir trött bara jag tänker på att jag måste gå ut. Vill inte det idag. Just nu iallafall. Jag kan slå om från minut till minut. Nu vill jag stirra och lyssna på musik. Att det kan vara så skönt att bara stirra. Skulle somsagt även behöva någon som håller om mig när jag stirrar. Någon som fattar sig på mig, eller som åtminstone låter mig tänka det jag tänker utan att bry sig. Utan att kräva ett skit. Jag är trött på att vara till lags. Det finns ett pris och det tänker jag inte ge bort genom att stampa på mig själv.


Jag är upprörd idag. Så är det och det är skönt att tillåta sig själv att få ut det man känner även om det är skit. För annars ligger det bara kvar där inne och omfamnar en tillslut med en slags falsk hinna. Tom. Jag tänker inte vara tom. Jag känner det jag känner and that´s it.


Hungrig är jag också. Ska nog laga mat och tända ljus.
Hejdå.
(Idé, ska nog åka och köpa superblå färg och trälim och måla mina köksmöbler. Grymt)
//Emma-Johanna Olsson.