jojjao

Den gamla lockelsen till rasistisk, sexuell och religiös chauvinism och stormande nationalistisk glöd fungerar allt sämre. Vem jag är - om jag är god eller ond, om jag är framgångsrik eller inte, allt det är inlärt. Det är bara en resa. Vi kan ändra riktning när vi vill. Det handlar bara om att välja. Ingen ansträngning, inget arbete, inget sparande. Jag insåg att jag missat vad allt går ut på. Det handlade om att komma underfund med vem jag var från början. Vi talade om hur viktigt det är att vi låter det mänskliga medvetandet genomgå en radikal förändring. Krisen är medvetandets kris. En kris som inte längre kan acceptera de gamla värderingarna, de gamla mönstren, de uråldriga sedvänjorna. Och när vi ser hur världen ser ut idag, med allt lidande, konflikter, nedbrytande brutalitet, aggression, och så vidare.. Så är människan bara vad han alltid varit. Han är fortfarande brutal, våldsam, aggressiv, girig, konkurrerande och han har byggt ett samhälle på dessa förutsättningar.

"Det är inget mått på
hälsa att vara väl anpassad till
ett i grunden sjukt samhälle"

Zeitgeist. Så jävla bra. Så jävla svart på vitt.
Åh vad jag älskar när folk vågar se med öppna ögon.

//Emma-Johanna Olsson.

Jag kan väl säga att deeptalk har varit dagens tema iallafall. Och nog har jag blivit klokare allt. Med ont kommer alltid gott. Jag ser det så. Jag är en evig sökare och var steg jag kan komma självinsikt gör mig mer och mer till en hel individ. Även om jag aldrig kommer att bli det. För jag har mina sätt. Och dom passar inte, men dom är mina iallafall. Så hel? - Jodå. Individ? - Inte i den benämning det ska vara, nej.

Jag ligger nu här och undrar: Nudå?
Jag behöver gå, och jag blir väldigt tagen när vägen bara rycks bort under mina fötter. MEN, det ger mig en möjlighet att sätta mig ner och fundera. Var går jag härnäst? Detta är bra, för då tänker jag ett steg längre innan jag går in på en stig. I vanliga fall springer jag bara av utan att tänka mer än "ÅH, VILKA FINA BLOMMOR, PLOCKA PLOCKA PLOCKA!!".

En del slutsatser har dragits idag och jag har passat många bollar.
Trots att jag inte är spralligt nöjd så är jag glad
att jag klarar av allt jag klarar av.
Med dessa insikter i bagaget så blir morgondagen ett sant nöje att utforska.
Liksom känslan av att jag faktiskt kan säga att "jag gjorde det jag kunde och jag behöver aldrig ångra mig".

Godnatt alla.
// J.

Jag måst få uttrycka mina känslor om den serien. Den är helt genialisk. Den speglar min drömvärld. (+ en del förmögenheter, men det är inte poängen). Det är så mycket känslor. Intensivt. I den världen vågar de älska, de vågar säga förlåt och de vågar förlåta. De vågar säga vad de känner till varandra och en känslomässig personlig utveckling är det som står fullt i fokus.

Jag blir galet inspirerad. Jag tänker också våga älska, våga leva efter det jag älskar att göra. Det du (och jag) känner, för allt och alla, är viktigt. Mina drömmar är viktiga. Det spelar roll. Det du vill göra spelar roll om det så är att lära dig att spela gitarr, skaffa familj eller bli en skådespelare. Det är så himla viktigt att våga göra det man är rädd för om det är något man önskar. Att våga klättra och slås ner. "Man kan bara älska och förlora stort".

Det som är det viktigaste i livet för mig kan vara helt irrelevant för dig och det gör min dröm ännu större och än så mer skrämmande. Så, för vår egen skull: våga leva. Går det fel så vann du förmodligen mer än vad du förlorade. För med stora förluster kommer de största kunskaperna för att kunna gå vidare och i slutändan vinna stort.

// Johanna.